periodare

Disciplin ger frihet.
En strukturerad plan erbjuder ramar att luta sig mot.
Tydliga mål är också bra att ha.

Men jag har alltid varit en periodare
och jag har alltid känt mig sämre för det.
Svag på något sätt.

Idag tänker jag annorlunda.
Generösare.
Mjukare.
Jag har behövt olika saker i olika perioder.
Inte minst pga årstider, cykler eller livsvändningar.

Bara för att jag har agerat intuitivt och inte strukturerat och planerat så betyder det inte att det har varit sämre eller svagare beslut.

Att ta hand om en människa – sig själv – tar hela livet att lära sig.
Eller…? Vad känner du? <3

/K

om acceptans

“Acceptans handlar inte om
att må bättre
utan om
att
få bättre kontakt
med sina
känslor.

Öppenhet och acceptans
är
att ha
en kärleksfull och medkännande
hållning till dig själv,
din historia
och dina invanda mönster,
så att du
med odelad uppmärksamhet
kan vila i dig själv,
ungefär som om du
höll
ett dyrbart och ömtåligt föremål
i dina händer
och betraktade
det
uppmärksamt och koncentrerat….”

*Jag hittade denna text antecknat med min egna handstil på en pappersbit hemma.
Undrar om någon känner igen det?
Tyckte att det blev mer talande när jag delade upp raderna som en dikt.

/K