Sluta stirra på pricken – några ord om perspektiv

Mitt i en drama, en sorg, en tid av förtvivlan. Jag vill så såå sååå gärna använda kraften i den känslostorm som varar, för att förändra min situation. Då kanske minskar smärtan.
Vad är chansen att jag fattar rätt beslut just då? Min erfarenhet visar att det är bättre att vänta. Det är bättre att andas, komma ifrån, låta en tid passera. Det heter att skaffa sig lite perspektiv.
Jag ber dig inte att glömma bort hur arg eller sårad du var. Jag menar inte att låta känslorna vattnas ur eller blekna med tiden.
Jag har börjat förstå att den där passerande tiden är magisk. Den skapar plats i huvudet, den ger utrymme för saker att falla på plats, den ger utrymme att reflektera.
Jag har en bild i huvudet. Jag står vid en tavla. Nära. Jättenära och stirrar på en svart prick. Det är allt jag ser och det är hemskt stort. Farligt. Fult.
Sen tar jag tre steg bakåt och en färgexplosion utspelar sig rakt framför mina ögon.

Annas vackra tavla

Jag ser en större bild! En förblindande vacker tavla av ett helt liv.
Den svarta pricken blir en helt nödvändig del av något större som jag inte visste fanns när jag stirrade mig blind på den. Eller så var det bara en liten fläck av flugskit. Vem vet!

Fundera lite oftare på vad det är du ser egentligen. Att backa och vänta ut minskar dramatiken i 8 fall av 10. Garanterat!
Ha en helt odramatisk med färgsprakande söndag, min vän <3
/Kasia

Tack Anna Asplund för att jag fick använda ditt vackra verk!
***
Om du blev nyfiken på Annas arbete klicka in på Annas Penslar eller gå in på Brevens Hjärta där Anna har sin fantastiska atelier. Jag har varit där och har en massa vackra bilder att visa. Det kommer!
Jag kommer även själv att vara där i försommaren, om universum har bestämt så. Håller tummarna! <3

Följ ZebraZone via e-mail

Dina uppgifter stannar hos mig! <3

One thought on “Sluta stirra på pricken – några ord om perspektiv

  1. Hej fina du, när jag befann mig mitt i mina stormar och kände mig hopplöst hörde jag någon säga “rid ut dina stormar”, “du klarar det, låt dig själv känna dig ledsen, orolig och hopplös, stormen varar inte för evigt, den kommer att dala ut och du med”. Det var länge sedan jag befann mig mitt i en storm men orden sitter kvar i minnet. Jag fick nya perspektiv på saker och ting, nya möjligheter dök upp, nya chanser som jag tog tag i, nya människor kom in i mitt liv. Fick nya perspektiv när jag i kontakt med andra människor upptäckte deras bördor och problem som var mycket större än mina. Naturen gav mig tillbaka mina krafter, att se Mälaren, klippor runt om, skog med omkullvälta träd efter stormar och samtidigt allt nytt som började växa mitt i detta kaos, gav mig tröst och bekräftelse. Imorgon är en ny dag.
    Kram Kasia
    Kram

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *