Vad som är meningsfullt

Här sitter jag, njuter av en tidig morgon och tänker…
kanelte onepiece
Lustigt, jag kunde göra så mycket saker förr i tiden. Jag kunde sysselsätta mig med görandet morgon till kväll. Ofta sen natt. När alla måsten var klara fick jag ta hand om mig själv, för det ville jag ju hinna med också. Minns hur en vän försökte varna, uppmana till vila, när jag sprang mina löprundor efter kl. 22 på höstkvällarna. (Tack Kris! <3)
Sen tog det fyra (4!) år att komma över denna trötthet som jag dragit på mig. Och jag märker att fyra år räcker inte. Jag är inte klar. Eller så är jag inte den samma som förr… Kanske?
Jag är inte ute efter min form från förr. Den FINNS INTE längre. Att förlika sig med den tanken är en intressant resa (och med intressant menar jag ytterst IRRITERANDE!).
Tills man fattar att det inte är själva formen det är skillnad på. Det är MÄNNISKAN. Det är närvaron och MEDVETENHETEN.
Dvs. idag lyssnar jag. Idag känner jag efter. Det gjord jag inte när mitt enda bränsle var RÄDSLAN FÖR ATT MISSLYCKAS, ORON ATT INTE DUGA. Jag har hört det sååå jääävla måååånga gååånger nu. Man kan bli kräkfärdig.
Och sen börjar man lyssna och hör att ALLA brottas i stort sätt med samma sak.
Och hur ska man då VÅGA göra fantastiska saker i livet, lämna sin trygghetszon, kasta sig i det okända när den enda fokuset som finns är att inte göra bort sig?

Man slutar inte navigera i livet genom rädsla för att någon annan sa så. Det går bara genom att prova själv och se att inget hemskt händer när man misslyckas. Inget SÅ hemskt som ett liv som styrs av rädsla iaf.

Och sen, det spelar ingen roll hur sent eller tidigt i livet man fattar detta. Huvudsaken är att man gör. Det finns inget meningsfullt i att slösa sin tid på att vara bitter över bortkastad tid. Inget meningsfullt i det överhuvudtaget.

Ha en fin och meningsfull dag, Kära Du!
/Kasia

Roligaste grejen!

Vet du vad som hände? Roligaste grejen! En viss statlig myndighet vände ryggen mot mig utan förvarning för några veckor sen. Bara sådär. Jag blev lite ledsen, det är klart. Lite panikslagen, typ livrädd om jag ska vara helt ärlig. En stund. Roligaste grejen alltså!
Nä men… – tänkte jag – pannkaka! En riktig jävla pannkaka!
Och sen:
Tänk om jag kunde byta komjölk till havremjölk i den pannkakan och istället för ägg ta lite öl? Och så fyller jag pannkakan med en ljuvlig blandning av frukter och låt säga… kokos!! Och så bjuder jag hela världen på den!
Ja, f*n! Let´s do it!!

* * *
Ja. Så gick mina tankar för några veckor sen. Jag hann inte ens tycka synd om mig själv. Jag började förverkliga en dröm istället. En dröm som jag har nästan omedvetet lagt grunden till under flera år. Så ju mer jag tänker på det desto mer vill jag till och med tacka en viss statlig myndighet som storsint pushat mig till några viktiga beslut!
Don´t take me wrong. Jag har klagat. Jag har sagt vad jag tycker. Men jag vägrar att ge upp i alla fall!
Och jag hoppas att du inte gör det heller. Ok? Va? Vad säger du? Om en dörr stängs öppnas en annan. Det står på fejsbok så det måste vara sant!
Ja, du vet, bara för att det känns bajsigt idag betyder det inte att det måste kännas bajsigt imorgon, och varje dag. Den visdomen hittar du inte på fejsbok. Den kommer verkligen direkt från mig. Från mitt hjärta till ditt.

Sitter och tänker. Liksom.

Sitter och tänker. Liksom.

Ha en underbar dag nu. Och du! Lyft blicken och leta efter en guldkant i varje skitsak som du får i knät idag. OK?
Puss,
/Kasia